Uppgift: Spelmekaniker

I denna den första uppgiften vi fått denna termin har vi fått i uppgift att klura ut vilka de grundläggande motivationsfaktorerna är i ett antal webbspel som vi har blivit ålagda att testa. Resonemanget skall vara av diskussionstyp snarare än att exakt besvara diverse frågor rörande varje spel. Det grundläggande syftet med uppgiften är att identifiera flera aspekter av spelande som leder till ökad motivation.

Allt detta skall ligga till grund för diskussioner för nästa dags lektion.

Jag kommer att testa spelen i den ordning de är listade i uppgiften, och det börjar med ett spel som heter Psychosomnium, som är "ett annorlunda pusselspel" baserat på drömmiljö, om jag fattat det rätt. Jag kunde inte spela det, vid första konfrontationen med nån slags fjäril kan jag inte göra någonting. Gissar att det är en Windows 7-grej.

Det andra spelet heter Knytt Stories, och trots namnet har det inget med Mumintrollen att göra. Det är ett plattformspusselspel som verkligen har potential att ta många timmar av en persons lediga tid. Kombinationen av varierade levels och power-ups och kontrollen över figuren är suverän i all sin enkelhet. Spelet inleds med en illustrerad story om bakgrunden till historien. Målet verkar vara att ställa till rätta världen som den ser ut i spelet, den har gått från vacker till grå och öde, och det verkar som om ett monster måste piskas för att fixa det.

Jag har spelat i ungerfär en timme och är imponerad över hur enkelt det är att fortsätta spela trots att jag egentligen inte har tid. Främst för att ju mer power-ups man får, ju mer förmåga får man att komma åt ställen på banorna som man inte kom åt i början av spelet.

Det tredje spelet är enkelt Flashspel som heter Winterbells och som går ut på att man ska styra en vit kanin i ett vinterlandskap där det faller ner julklockor lite slumpvis utspridda. Kaninen kan hoppa si och så högt, och landar man på en klocka studsar man upp högre och kan nå andra klockor och så vidare. Ju fler klockor man studsar på, desto högre kommer man och mer poäng får man.

Ett enkelt och kul spel där motivationen så klart är att få så höga poäng som möjligt, och det finns potential att spela länge, lite beroende på hur lättroad man är kanske.

Jag hade lite problem i början att få ett bra flyt och pricka in klockorna (man hoppar inte bara uppåt, utan också i sidled) och jag skyller det på att min extrema gamingmus har så hög känslighet att kaninen ofta hoppade förbi det jag siktade på. Men det är en vanesak, och efter ett par minuters spel hade jag i alla fall kommit över 6000 poäng.

Hur som helst, ett spel som definitivt sätter en i "måste slå high score"-läge, jag känner igen mig från den tid jag var en hängiven flipperspelare.

EDIT: Andra omgången gjorde jag ett par försök till och kom upp i 17510 poäng, mest för att jag insåg att det verkar som att ju snabbare man tar lockorna, ju högre individuella poäng får man. Sen prickade jag in två bonusduvor också, oklart hur många poäng dom var värda.

EDIT2: Duvorna ger double points, där ser man.

Spel nummer fyra heter Flow och det skulle funka väldigt bra och vara spelbart länge om man hade ett bra förråd av LSD. Trots att jag läste instruktionerna och vevade med musen så tröttnade jag efter 30 sekunder.

Dice Wars är det femte spelet för dagen. Påminner om RISK fast med tärningar, och det börjar lovande, dock har jag inte koll på om allt är random eller om man ska titta på tärningarna och se hur dom är upplagda för att på så sätt förstå att man har en chans att vinna territoriet. Allt detta var sak samma så fort det var motståndarens tur att slå, i och med att allt gick i superhastighet och det var i stort sätt omöjligt att se EXAKT hur det vanns. Nåja, sätter man sig in i spelet så finns det helt klart potential att motiveras att spela mer och längre.

Somorost är ett peka-klicka spel som i mina ögon har bakat ihop Myst, Monty Python, LSD och svamp till en salig pusselröra. Jag bara skrapade på ytan och insåg att jag inte skulle hinna skriva klart bloggen om jag fortsatte. Logik bakat med illogik verkar driva detta spel och det får mig att vilja klara det. Bara inte idag, kanske till helgen när jag har tvättid.

Kongregate Gaming är en site som hostar en uppsjö av fantastiska Flashspel, själv satt jag fast i veckor med spelet Toss the Turtle. Spelet denna gång heter CycloManiacs, och är ett till början sett ett enkelt spel; välj figur, cykel, and you're off. Sen finns det funktioner man kan låsa upp när man höjer sin poäng genom att vinna race och/eller göra tricks.

Spelet har klar potential att motivera fram timmar av spelande, men jag var stark och fokuserade på ett enkelt speltest, och kommer att återkomma till det när jag är uttråkad vid ett senare tillfälle.

Fly Guy har jag "spelat" tidigare men jag kan inte komma ihåg hur länge sedan det var och var jag hittade det. Men i mina ögon är det inte ett spel i den bemärkelse att man spelar, man fladdrar mest omkring och flaxar förbi lite saker och figurer. Antingen tvingar man någon att spela som tortyr, eller också låter mam ett barn under sju år uppskatta det i en kvart.

Oj vad Small Worlds är snyggt i all sin 80-talspixliga enkelhet och sina enkla kontroller. Man styr helt enkelt en liten stav (antagligen människa) som är en pixel bred och ett par tre stycken hög. Man går och hoppar omkring i ett pixellandskap som visar sig mer och mer ju mer man skuttar omkring och faller och klättrar. Enkel WASD-styrning, space att hoppa med. Detta spelet kan man bli någorlunda motiverad av att spela på grund av själva enkelheten, och för mig blev det någon typ av retrotrip, det påminner om något gammalt Atarispel men jag kan inte komma på vilket.

Dock så spelade jag inte särkilt länge, den goa känslan försvann efter någon minut. Men det var kul så länge det varade.

Summerar jag spelen som jag testat idag så är Winterbells det som jag inser är det som jag (om jag skulle råka klicka på länken) antagligen skulle försöka och försöka och försöka igen att slå high score. Höga poäng i motivation.

Knytt Stories vill jag köra igen men det som jag verkligen vill klara är Somorost. We shall meet again.